Halvtid

Nu är det äntligen beslutat. Efter mycket vånda och ältanden fram och tillbaka så landar det ändå i att jag går ner till halvtid från 1:a september. Det känns otroligt bra samtidigt som det känns som ett misslyckande. Min kropp klarar inte heltid så är det bara. Nu måste jag se framåt och fokusera på det som är bra. Jag får mitt liv tillbaka och energi att göra mer av det jag vill. Framför oss har vi nu två veckor med helgdagar och eftersom jag är ledig fredagar så blir det 3-dagarsvecka för mig. Då får jag en chans att känna efter hur det känns eftersom det är så jag kommer att jobba i höst. Det pirrar lite i magen när jag tänker på all tid som finns tillgänglig samtidigt som jag är orolig att jag inte kan fylla den med bra saker. Alla vet vi väl hur fort tiden går när man har semester eller långledigt trots att man egentligen inte vet vad man har gjort av tiden.
Pengarna då? Vi måste dra ner lite på sparandet naturligtvis men faktiskt inte så jättemycket. Med det sparmål vi har legat på så får vi ganska mycket över som har gått till semester mm. Nu blir det mindre över så vi får tänka till när vi vill göra något extra stort inköp eller resa och kanske spara lite längre. På det sättet kommer vi att nå vårt 5-årsmål och maken kan gå i pension som beräknat år 2024. Kanske slutar jag också jobba då alternativt kan jag fortsätta jobba halvtid några år till men det känns skönt att ha valmöjlighet.